Just one of those days

Idag har jag haft ångest. Ni vet, den där ångesten som man ibland får när man tänker på sitt förflutna, alla roliga stunder, alla härliga minnen och alla underbara människor man mött. Man får ont i magen och vill nästan bara gråta för att man vill spola tillbaka tiden. Fast det kanske bara är jag som får den känslan?
Det finns så sjukt många (!) stunder som jag skulle vilja "åka tillbaka" till. Fast samtidigt så tror jag inte att det skulle vara samma sak om man upplevde allting igen, det har ju fått ett högt värde just för att det var då och inte nu. Man minns alltid de bra sakerna brukar man säga, och det kan nog stämma. Det är nog inte ofta man går och tänker på dåliga saker som hänt i ens liv, jag gör nog inte det i alla fall.

Men, för att komma till saken så tror jag att jag har denna ångest just nu för att jag har absolut ingenting att se fram emot. Alla konserter, min Londonresa, hemresan och allt det där är över, och nu följer bara ett långt, tråkigt april som jag kommer få spendera ensam och utan pengar. Det känns inte alls roligt!
Och maj då? Nej inget roligt händer då heller. Sen vet jag inte alls hur det blir. Den där ångesten över att åka hem finns ju också över mig hela tiden. När ska jag åka, hur ska jag få med mig alla grejer, hur blir det med jobb när jag kommer hem, vad ska jag göra härnäst och 1000 fler frågor snurrar i mitt huvud. Kort sagt så känns allt bara jobbigt nu!

Jag vet, jag låter otroligt negativ och gnällig nu. Men så känner jag idag, imorgon kommer säkert allt kännas lite bättre, men jag måste få skriva av mig sånt här för att må bättre.

En sak gör mig åtminstone lite gladare nu, eller det är i alla fall något som kommer få mig att glömma allt det här för en stund. På lördag ska vi ut och fira mig lite, så då blir det ännu en kväll med dans och troligtvis vissa minnesluckor. Men det ska nog bli kul i alla fall!

Fram tills dess får jag försöka få ur mig känslorna med hjälp av träning. På tal om det så har jag lite träningsvärk idag, märks att man inte är van längre. Men imorgon blir det nya tag igen med Aerobics!


Dig saknar jag just nu din lilla tjockisfis <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0